När S var 4 år skulle vi få honom att sluta med napp. Vi bodde då själva i vårat hus och allt fungerade jättebra. Han hade aldrig napp hemma och drack nästan aldrig välling heller. Förutom när han kom till farmor och farfar. Vi hade sagt till dem att dem skulle ta bort alla nappar för att han skulle sluta, men ändå låg det kvar nappar här och där, så varje gång han kom dit hittade han en napp. Samma sak med vällingen. Vi berättade att han inte åt välling hemma längre utan kunde sova utan den. Men när han kom dit så tjatade han om välling och självklart fick han det. "Låt pojken få välling" sa alltid Js pappa, P. 

 

Det är ju inte bara det faktum om att det tog dubbelt så lång tid för att få honom att sluta äta välling och använda napp, han slutade ju även att lyssna på vad jag och J sa. För bara han frågade P så fick han ju vad han ville. Så ända från början har dem inte låtit J vara en pappa och tagit över kontrollen.